Norra Fågelås – Korsgården

Sträckan mellan Norra Fågelås och Korsgården bjuder på flera olika upplevelser. Leden tar dig nära Vätterns strand. Här kan du sitta ner en stund och blicka ut över Sveriges näst största insjö.

Ledentréer för etappen:

Norra Fågelås kyrka: 58°16’1.8″N 14°15’54.8″E
Korsgården: 58°15’25.8″N 14°14’21.8″E

Du startar din vandring vid N Fågelås Kyrka (här kan du stämpla ditt pilgrimspass) med vandra in på den lilla grusvägen mot Lilla Almnäs. Här kommer du in på godset Almnäs ägor. Du kommer nära Vättern eftersom leden för dig på en stig utmed stranden utefter Göransnäset. Om vädret är ruggigt eller om du av annan anledning inte vill vandra alldeles utmed sjön kan du välja den lilla grusvägen som för dig fram fram till Almnäs vackra gårdsbyggnader.

Väljer stigen runt Göransnäset så kommer du till en fin badstrand och kanske känner du för att ta ett dopp i Sveriges näst största sjö? Vattentemperaturen kan skifta snabbt i Vättern, men om du har tur och det varit pålandsvind några dagar så kan det vara riktigt skönt i vattnet. Utmed slingan finns en soffa av modell tidigt 1900-tal, ursprungligen uppsatt av greve Göran Posse och renoverad av Fågelås hembygdsförening. Vila gärna på soffan och må väl av sjöbruset, betrakta Omberg och ana Vadstena vid bergets nordspets.

Är vädret ruggigt eller om du av annan anledning inte vill ta dig ändra fram till Vätterns strand väljer du att vandra den lilla grusvägen fram till Almnäs ekonomibyggnader. Här visar en skylt vägen till gårds-ysteriet.

Från Göransnäset kommer du direkt in på Almnäs trädgårdsområde. en skylt visar till ysteriet. Gå gärna dit och knacka på så kan du få smaka på och köpa härproducerad ost. Kommer du via grusvägen så följer du vägvisningen till ysteriet.

Almnäs är en gammal klostergård med anor från 1200-talet. Gården har varit i Alvastra och Vadstena klosters ägo till efter reformationen, varefter den varit förläning åt förtjänta krigsherrar och adelsmän. Sedan 1915 har gården ägts av släkten Berglund. Om Almnäs historia och verksamheter under olika skeden kan du läsa om på en separat informationstavla vid gården.

Så följer du allén från gården som går genom en gammal ekhage upp mot väg 195. IFrån denna ekhage har ekstockar hämtats såväl till Ostindiefararen som Sigrid Storråda.

Du passerar länsväg 195 (Jönköping-Hjo) och kommer till Korsgården. Korsar vägen och befinner dig i Korsgården. Här har det tidigare funnits en masugn som lades ner på 1880-talet.

Väljer du istället att vandra sträckan från Korsgården till Norra Fågelås når du Korsgården antingen med buss, linje 404 eller pilgrimstaxi. Du vandrar ner i allén som leder dig till Almnäs gård.

Total sträcka 5 km om du väljer att vandra utmed Göransnäset, annars 4 km.

Höjdskillnad ca 30 meter. Sträckan är mycket lättgången, mestadels på mindre grusväg frånsett stigen utmed Göransnäset, som är en skogsstig med spänger över de våtare delarna.

Korsgården
Korsgården var ju gården vid korsvägen och ingenstans i dessa bygder torde så många hästforor med kol, malm,timmer och spannmål ha fraktats, som på de vägar som möttes här. Korsgården är omtalad första gången 1539 och sedan 1540 ”hemman under Almenäs”.
I Korsgården har funnits en masugn från 1700-talet och fram till 1880. Den mesta malmen kom från Smålands Taberg men även en del myrmalm togs från sjöar och mossar i trakten. Malmen från Taberg kom sjövägen på Vättern och fraktades därefter med hästar eller oxar till masugnen. Kol till järnframställningen har kolats i milor uppe på Hökensås, otaliga är kolbottnarna uppe på åsen. Det färdiga tackjärnet fraktades till Åreberg i Tibro där det smiddes till stångjärn.

I Korsgården har funnits ett sågverk som härjades av en brand 1975 och har därefter inte byggts upp. I det som finns kvar av sågverket driver Rune Ottosson, f.n. år 2012, Fågelås Trä. Det är han som sågat till de stolpar av lärkträ som ledsagar er utmed leden.

I Korsgården har det också funnits en kvarn. Byggnaden finns kvar än i dag. Kvarnen lades ner 1969.

Ett föräldrakooperativt daghem Näktergalen finns idag i en fastighet som tidigare varit pensionärslägenheter.